Om psykoterapi

 

Vad är psykoterapi?

Terapi betyder behandling av psykiska eller fysiska problem. Ofta syftar terapi på behandling för att må psykiskt bättre. Att gå i terapi innebär ofta att man träffar en psykolog och arbetar med känslor, tankar eller händelser som man upplever vara problematiska eller svåra. Men det finns också flera andra sorters terapi. Psykoterapi är ett annat ord för psykologisk behandling av psykiska problem. Det finns många olika metoder och inriktningar inom psykoterapin.

[Gå till topp]

Varför går man i psykoterapi?

Anledningen till att gå i terapi kan vara att man vill må bättre, att man vill lära känna sig själv, arbeta med något problem man har eller lösa en akut kris. Kanske man behöver hjälp för att komma vidare i livet och det kanske inte längre räcker att prata med familj, vänner eller andra närstående. För många kan det också vara svårt att prata öppet om problem med människor man känner.

Det kan ha hänt saker som gör att man är ångestfylld eller deprimerad. Om man till exempel har problem på jobbet eller i en relation kan det leda till att man hamnar i en långvarig depression eller i en akut kris. Man kan ha funderingar kring meningen med livet eller något annat som känns svårt. Ibland kan man också känna rädsla för saker utan att det finns någon logisk förklaring till det och man mår dåligt utan att veta precis varför.

Att gå i terapi kan vara ett sätt att fördjupa kunskapen om hur man tänker, känner och handlar. Att lära sig mer om sig själv gör ofta att man får bättre självkänsla och känner sig tryggare. Det kan också bidra till att man kan förändra ett beteende eller att man får distans till negativa och destruktiva tankemönster.

[Gå till topp]

Vem ska man gå till?

Vem som helst kan kalla sig terapeut, samtalsterapeut eller coach. För att få kalla sig psykolog krävs legitimation som utfärdats av Socialstyrelsen. En legitimerad psykolog har gått en femårig heltidsutbildning och gjort ett års praktisk tjänstgöring. Legitimationen är en garanti för att den som erbjuder psykologtjänster har tillräcklig kompetens och utbildning.

I Sverige har det de senaste tio åren vuxit fram en terapiindustri som mot, ibland skyhöga, avgifter utbildar människor till samtalsterapeuter och coacher. De som gått utbildningarna får enligt svensk lag inte kalla sig ”legitimerade terapeuter”. Men bland utbildningsföretagen är uppfinningsrikedomen stor och istället används benämningar som diplomerad, certifierad, auktoriserad och ackrediterad.

Ett utdrag från debattartikeln Klienterna är rättslösa i terapidjungeln, med b.la. Lars Ahlin, ordförande i Sveriges psykologförbund.

[Gå till topp]

Psykologens arbetsuppgifter

Psykologen utreder och bedömer vilken hjälp man kan behöva för att bättre förstå sin livssituation. I samtal kan man få hjälp att hitta möjliga vägar till förändring så att man kan må bättre. Psykologen kan ge stöd och hjälp vid olika krissituationer.

Vanliga psykologuppgifter är också att göra begåvnings- och funktionsbedömningar samt neuropsykiatriska utredningar.

[Gå till topp]

Vad är skillnaden mellan olika psykoterapier?

Psykoterapi bygger på olika psykologiska teorier, och olika behandlingar kan ha olika syften och se olika ut.

I psykodynamisk terapi träffar man en psykolog för samtal en gång i veckan eller oftare. Terapeutens roll är att uppmuntra en att tala öppet om sitt liv och att reflektera över sina reaktionsmönster, ofta utifrån nuvarande och tidigare relationer. Detta är i regel en långtidsterapi och pågår som regel i flera år.

Kognitiv beteendeterapi, KBT, går ut på att man ska må och fungera bättre genom att förändra sitt beteende och förhållningssättet till sig själv och sin omgivning. Målet är att man ska må och fungera bättre för en ökad livskvalité. I KBT är psykologen mer aktiv än i psykodynamisk terapi. Man får också olika uppgifter som man själv ska arbeta med mellan terapisamtalen. Vanligtvis träffar man psykologen mellan fem och tjugo gånger i en KBT-behandling.

I tredje generationens kognitiva beteendeterapier (KBT) ingår b.la. Mindfulness baserad kognitiv terapi (MBKT), Acceptance and Commitment Therapy (ACT), Dialektisk beteendeterapi (DBT), Metakogntiv terapi (MCT), Mindfulness baserad stressreduktion (MBSR). Dessa terapiformer tar utgångspunkt i traditionell KBT och är en evidensbaserad vidareutveckling. Men istället för att försöka omstrukturera individens tankeinnehåll, som man tränar i vanlig KBT, så läggs istället fokus på att b.la. förändra relationen till ens upplevelser (tankar, känslor och fysiska förnimmelser). Denna process kallar man för decentrering/mental flexibilitet. Vidare läggs det mindre jakt på symptomreducering och mer på träning i acceptans och medkänsla. De senaste åren har tredje generationens kognitiva beteendeterapier börjat ersätta traditionell KBT på grund av dessa terapiers starka kliniska behandlingseffekt. I t.ex. Storbritannien ingår MBKT i det allmänna sjukvårdssystemet (NHS) och är första linjens behandlingsform för bl.a. återkommande depression.

[Gå till topp]

När behöver man psykoterapi?

En behandling för många tillstånd

Psykoterapi är en behandlingsmetod som utgår från någon form av psykologisk teori om hur människan fungerar. Det allmänna målet med psykoterapi är att hjälpa den som lider av någon form av psykisk ohälsa, psykiska problem eller psykiska kriser. Syftet med behandlingen är att hjälpa den som behandlas, till exempel med att;

  • Släppa föreställningar som man håller fast vid trots att de begränsar livet
  • Förändra beteenden som är destruktiva eller hindrar en i livet
  • Lära sig något nytt om sig själv
  • Lära sig nya färdigheter för att kunna hantera sina problem
  • Komma i kontakt med sina känslor, förstå och acceptera dem
  • I större utsträckning kunna leva sitt liv utifrån sina värderingar
  • Acceptera begränsningar och brister som tillhör livet
  • Känna sig som en vanlig människa i gemenskap med andra
  • Förstå hur vissa beteenden på kort sikt minskar besvären men på lång sikt förvärrar dem
Rädsla, ångest eller oro vanliga skäl att söka hjälp

De flesta människor som söker hjälp kan peka på något speciellt problem eller besvär. Till exempel kan man vara rädd för att åka tåg eller buss. Man kan känna ångest i samband med vissa arbetsuppgifter eller i kontakten med andra människor.

Man kan också söka hjälp på grund av allmän oro och ångest. Kanske känner man meningslöshet i tillvaron, som man inte kan förklara. En del som vill ha hjälp känner sig ensamma, isolerade och ständigt nedslagna eller deprimerade. De har tappat livslusten och framtiden ter sig enbart problematisk och konfliktfylld.

Det finns även en grupp som inte själva söker hjälp utan snarare uppmanas av anhöriga eftersom de utåt visar att de inte mår bra. Det gäller ofta barn och ungdomar. Även vuxna som ständigt kommer i konflikt med andra eller har svårt att hantera vardagslivet kan uppmanas att söka hjälp.

[Gå till topp]

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

Tonvikten i kognitiv beteendeterapi, KBT, ligger på både samspelet mellan individen och omgivningen och mellan en individs tankar, beteenden och känslor. Detta är en annan typ av terapi än den psykodynamiska och har en annan grundsyn. KBT har sin förankring i inlärningspsykologi, socialpsykologi och kognitionspsykologi.

Ordet beteende har inom KBT en vidare betydelse än det brukar ha; det innefattar medvetna handlingar, omedvetna eller automatiska reaktioner, vanor, fysiologiska reaktioner, känslor och ibland även tankar. I denna vida bemärkelse är beteende sådant som kan förändras genom olika former av inlärning.

Ordet kognition avser allt som rör intellekt och kunskap. Begreppet innefattar inte bara medvetna tankar som man enkelt kan berätta om, utan också bilder eller föreställningar som kanske far blixtsnabbt genom huvudet. Det kan också avse idéer eller omedvetna tendenser till exempel när det gäller att tolka olika situationer enligt invanda mönster.

Kognitiv beteendeterapi går ut på att man ska må och fungera bättre genom att förändra sitt beteende och hur man uppfattar och tolkar sig själv och sin omgivning. I KBT är psykologen mer aktiv än i psykodynamisk och psykoanalytisk terapi. Av psykologen får man hjälp med att konstruera olika uppgifter som man på egen hand ska arbeta med mellan terapisamtalen. Det är en mycket viktig del i behandlingen, eftersom det är utanför terapirummet man lever sitt egentliga liv och det är där man vill få till en förändring. När man träffas berättar man för psykologen hur det har gått, och man utvärderar tillsammans resultatet.

KBT kan även fungera som gruppbehandling eller som vägledd självhjälp med hjälp av bok eller internet.

[Gå till topp]

Vad krävs av en själv?

Att gå i psykoterapi innebär att man vill arbeta med sig själv och möta tankar och känslor som man kanske tycker är svåra. Att gå i terapi kan väcka känslor och motstånd mot tankar och problem som känns obehagliga. Därför är det bra att i förväg fundera på vad man vill ha ut av att gå i terapi och berätta det för sin psykolog. Det ökar också chansen att terapin ska ge det man önskar. Ibland kan man vara i behov av stöd men psykoterapi kanske inte är rätt behandlingsform. Det avgör man själv tillsammans med sin psykolog som kan ge råd för att komma vidare.

Källor: VårdguidenSocialstyrelsen, World Health Organization (WHO)

Tillbaka till psykoterapi